En mäktig rundtur över de tre topparna Vestre (1967 m.ö.h.), Midtre (2066 m.ö.h.) och Austre (1916 m.ö.h) Høgvagltindane.
Prognosen utlovade fantastiskt väder under förmiddagen så vi gjorde en nästintill alpin start denna morgon.
Fin stig de första kilometrarna vilket gör att vi börjar ta höjd snabbt.
Vestre och Midtre Høgvagltindane.
Spanar ut över de tre topparna och Høgvaglbreen.
Amanda hänförs av Kyrkjas vassa pyramidliknande topp.
Dagens första lite brantare parti där händerna kom till hjälp. Leden går upp i rännan och fortsätter till höger om snön.
Amanda kämpar på. Lite sketchy tyckte jag (kan bero på att jag hoppade över frukosten och var lite låg).
Mot toppen av rännan.
På toppen av Vestre med utsikt mot Midtre Høgvagltindane.
Efter lite fikapaus i sadeln var det snabba ryck upp mot nästa topp.
Ungefär en timme senare stod vi på toppen av Midtre Høgvagltindane.
Dags att följa ryggen ned mot turens sista topp.
Amanda surfar ned för stenblocken som om hon aldrig gjort något annat.
Tillbakablick på Midtre Høgvagltindane.
En stav i varje hand och fast besluten att ta sig ned.
Letade febrilt efter bästa vägen ned. Kan meddela att vi absolut inte hittade den.
Den klassiska rumphasningen.
Efter att ha virrat runt ett tag bland grus, stup och hala sva-klippor hittade vi äntligen ett röse som indikerade att någon i alla fall hade varit här tidigare.
Vätske- och godisbrist.
Nu var det bara finpromenad tillbaka till Leirvassbu.
Kläder hängdes på tork, och en Real turmat bolognes trycktes.
Även en kall öl och lite potetgull slank ner utan problem.